Tidernas begynnelse

Myten om Tidernas begynnelse 

Det tycks mig att det inte finns En – Universell – Sanning.
Det finns många aspekter av sanningar – många berättelser.
Var och en bär på sin sanning – sin berättelse.
Jag är Aramis och det här är vad jag minns...

 I början var Gud. Och Gud skapade en hel härskara av änglar, magiska väsen och andeväsen. Detta var den första guldåldern. Den tiden var präglad av att alla hade direkt kontakt med Gud. Allting var transparent och vi såg varandras inre samtidigt som det yttre. Allt var synligt och tydligt och inget skedde i det fördolda. Det fanns ingen lögn. Allt var nytt! Allt var glädje och samhörighet.

Men så hände det sig att en av änglarna ville ha en annan roll. Hen var inte nöjd med ordningen i himmelen. Tillsammans med några andra planerade de en komplott för att ändra ordningen. Men komplotten lyckades inte. Den hade aldrig kunnat lyckas. Istället rasade dessa väsen ut ur himmelen till ingentinget. Ingen hade tidigare känt till att ingentinget fanns. Det fanns kanske inte ens före fallet. I ingentinget fanns ingenting. Ingentinget kallas ibland för mörkret därför att det att det inte fanns något ljus från Gud där.

Himmelen var en plats där allt var sammanlänkat till samma kraftkälla. Ungefär som en massa lampor som är parallellkopplade till samma strömkälla. Men när dessa väsen planerat sin komplott och sammansvor sig för att ändra på Guds ordning var det enda som hände att deras kontakter lossnade och de tappade plötsligt kontakten med Gud. De var eg inget som Gud ville skulle hända – det var bara den enda möjliga konsekvensen av handlingen. De förlorade, i samma sekund som de föll, så mycket av sin gudomliga natur, sin energi och sin essens att de helt föll ut ur systemet/himlen. Detta var mycket överraskande och oväntat. Kanske hade Gud sett det i sitt hjärta men också att det var oundvikligt. Jag vet inte. 

Änglarna, de magiska väsenden, andeväsenden och de andra skapelserna sörjde sina vänner som fallit ut i mörkret. Tillsammans med Gud utarbetade de en plan för att göra det möjligt för dem alla att återvända till himmelen.

Gud delade sig på denna dag i två poler: faderspolen och moderspolen. Faderspolen som är kärleken i det ljusa – den höga frekvensen – det klara budskapet – den gränssättande – det distanserade – ordningen – förnuftet... och Moderspolen som är kärleken och det goda i det mörka – den livgivande jorden – den läkande låga frekvensen – det omslutande – det innerliga – det välkomnande – det gränslösa – det sensuella – den intuitiva kunskapen...

När nu dessa två poler fanns kunde Gud skapa – inte bara i ljuset – utan också i mörkret. 

Universum/den materiella världen skapades av Gud ur mörkret. Gud/Hon födde stjärnor, solsystem och galaxer för att världar skulle kunna bildas där varelser kunde leva, lära och växa. Hon födde änglar och gav dem en kropp och en själ så att de kunde vistas i universum och för att de skulle lysa vägen hem för alla dem som fallit. Och så kom det sig att alla som kommer till den här världen först måste omslutas av en varm moder – en livmoder – och det är för att alla ska ha möjligheten att återigen känna sig älskade och välkomna hem igen!